HITTA OSS PÅ WWW.CABALLOSTALIONS.WEEBLY.COM DENNA SIDAN ÄR OGILTIG.
Luftbock
hej och välkommen till Luftbock lufthäst stuteri!
Här driver vi försäljning av lufthästar, ponny och häst. Följ vår instagram, Luftbock! Våra hästar är välutbildade och säljes som det. En del tävlade, en del otävlade. Kika gärna in under flikarna! Alla hästar ska tränas irl, inte bara köpas och sen bara vara. Och NEJ inga luftryttare får rida hästarna, bara du själv.
Historia:
Luftbock.weebly.com är inte jätte gammalt uppstartat. Från början kommer vi från www.123minsida.se/Luftbock
Jag hade precis fått reda på vad lufthäst va för något. Jag hade det inte i bästa tider, mina föräldrar skilde sej och många saker gick mot mej. Jag hade ingen häst, vi sålde den för vi flyttade från gården och jag var för stor för den. (shettis). Jag låtsades sen att jag hade en häst, eller ja det blev tre hästar. Jag minns dem som det var igår. Kasper, som var min favorit. Jag minns att jag hade två till, men jag har glömt namnen på dem, eftersom Kasper var min bästa.. Mina föräldrar trodde nog jag hade fått fnatt, jag galopperade runt i lägenheten, galopperade runt i villaområdena, galopperade iväg med soporna, byggde hinder av papp, stod mitt i rummet och låtsades borsta, byggde boxar av papp, pratade med dem precis som om dem fanns. Men jag tror jag verkade mer intresserad av dem än av dem riktiga hästarna? Nej det var ju självklart inte sant, men det märktes ju som det. Jag fick sköta en av mammas tre hästar, och min pappa tog min unghäst och drog. (blev skitledsen av det). Jag fick sedan börja på ridskola, vilket jag var sjukt lycklig över. Men kasper då? Jo han var ju självklart med. Jag låtsades koppla på en transport (luft) och lasta honom så fick han ridskolehästens box medans jag red. Glömde jag honom där, blev jag skitledsen och kunde inte sova så min mamma och jag körde och "hämtade" honom. Oftast för hon skulle hjälpa till på klubben också. Jag ledde runt honom i stan, alla glodde på mej precis som om dem aldrig sett en människa förr. Tillslut, efter alla mina fix ideér med genomskinliga hästar och tro på det, även evigt tjat så kunde vi åka till en aktion. Mannen hade vanvårdat 109 hästar, ja en hel del att välja mellan. Jag fall först för en vit albino märr som jag tänker på än idag. Den tyckte då inte min mor var så lämplig så vi kika vidare. Jag blängde in i en box, jag trodde var tom. Men där stod en mörkbrun valack. Den var jätte fin, ja perfect för mej tyckte min mor. Min tröja klibbade av svett och jag trodde jag skulle svimma vilken sekund som helst. Först trodde jag vi hade förlorat budet, vilket fick mej nästan att svimma åt andra hållet. Men, det var gladeligen inte så! Han blev det, vi vann budet på honom. 18.500 kr. Vi började rida in honom, och jag var nöjd bara att jag fick se på honom. Han var vacker i mina ögon, men manen var lång och sliten, hängde ner till bogen. Halsen satt åt fel håll, han var loppig, och ärr överallt. Kasper följde mej men jag iggade honom, vadå tramsigt ekade jag. Nu glömde jag Kasper. Alla mina lufthästar var borta ur mitt huvud. Jag red på honom i 6 mån och utbildade honom. Men innan jul, ramlade jag av, och knäckte båda armarna samtidigt. Jag fick självklart inte rida honom med gips. Han var nära att säljas, men nej det fick inte hända. Jag drömde att jag red en häst, otroligt lik Kasper. Hans mjuka steg i galoppen. Jag vaknar upp ur den fantastiska drömmen. Ögonen geggade, jag kunde inte torka av det för gipset. Genom dem dimmiga ögon såg jag en häst, smal eländig. och ja. det såg inte kul ut. Den försvann sedan. Jag fattade inget, somnade om. Då såg jag samma häst ståendes i en box, i drömmen. Det stod Kasper på namnskylten. Då vaknade jag hastigt upp, Kasper. Det ekade i mitt huvud. Jag trodde jag var den enda i hela världen som hade en lufthäst. Jag visste inte ens att det var en lufthäst. Jag började om, red honom, viftade med gipsen, galopperade runt. Hoppade över kuddar och filtar, lådorna var slängda sedan länge. Jag fick inte ens hoppa, jag kunde ju bryta gipset! Men jag brydde mej inte. Boxarna kom upp igen, av julklappar var dem byggda. Jag läste sedan i min häst, att någon länkade till en lufthäst hemsida. Vad var en lufthäst? Nej precis, jag visste absolut inte det. Men? Samma sak? Det var precis som med mina! Jag minns att jag hade en fux som hette Storm också, han var med nästan lika mkt som Kasper. Jag skapade då min hemsida, www.123minsida./luftbock.com. Men nu, är det 4 dagar tills den hemsidan försvinner så nu är jag åter tillbaka på denna hemsida!
Här driver vi försäljning av lufthästar, ponny och häst. Följ vår instagram, Luftbock! Våra hästar är välutbildade och säljes som det. En del tävlade, en del otävlade. Kika gärna in under flikarna! Alla hästar ska tränas irl, inte bara köpas och sen bara vara. Och NEJ inga luftryttare får rida hästarna, bara du själv.
Historia:
Luftbock.weebly.com är inte jätte gammalt uppstartat. Från början kommer vi från www.123minsida.se/Luftbock
Jag hade precis fått reda på vad lufthäst va för något. Jag hade det inte i bästa tider, mina föräldrar skilde sej och många saker gick mot mej. Jag hade ingen häst, vi sålde den för vi flyttade från gården och jag var för stor för den. (shettis). Jag låtsades sen att jag hade en häst, eller ja det blev tre hästar. Jag minns dem som det var igår. Kasper, som var min favorit. Jag minns att jag hade två till, men jag har glömt namnen på dem, eftersom Kasper var min bästa.. Mina föräldrar trodde nog jag hade fått fnatt, jag galopperade runt i lägenheten, galopperade runt i villaområdena, galopperade iväg med soporna, byggde hinder av papp, stod mitt i rummet och låtsades borsta, byggde boxar av papp, pratade med dem precis som om dem fanns. Men jag tror jag verkade mer intresserad av dem än av dem riktiga hästarna? Nej det var ju självklart inte sant, men det märktes ju som det. Jag fick sköta en av mammas tre hästar, och min pappa tog min unghäst och drog. (blev skitledsen av det). Jag fick sedan börja på ridskola, vilket jag var sjukt lycklig över. Men kasper då? Jo han var ju självklart med. Jag låtsades koppla på en transport (luft) och lasta honom så fick han ridskolehästens box medans jag red. Glömde jag honom där, blev jag skitledsen och kunde inte sova så min mamma och jag körde och "hämtade" honom. Oftast för hon skulle hjälpa till på klubben också. Jag ledde runt honom i stan, alla glodde på mej precis som om dem aldrig sett en människa förr. Tillslut, efter alla mina fix ideér med genomskinliga hästar och tro på det, även evigt tjat så kunde vi åka till en aktion. Mannen hade vanvårdat 109 hästar, ja en hel del att välja mellan. Jag fall först för en vit albino märr som jag tänker på än idag. Den tyckte då inte min mor var så lämplig så vi kika vidare. Jag blängde in i en box, jag trodde var tom. Men där stod en mörkbrun valack. Den var jätte fin, ja perfect för mej tyckte min mor. Min tröja klibbade av svett och jag trodde jag skulle svimma vilken sekund som helst. Först trodde jag vi hade förlorat budet, vilket fick mej nästan att svimma åt andra hållet. Men, det var gladeligen inte så! Han blev det, vi vann budet på honom. 18.500 kr. Vi började rida in honom, och jag var nöjd bara att jag fick se på honom. Han var vacker i mina ögon, men manen var lång och sliten, hängde ner till bogen. Halsen satt åt fel håll, han var loppig, och ärr överallt. Kasper följde mej men jag iggade honom, vadå tramsigt ekade jag. Nu glömde jag Kasper. Alla mina lufthästar var borta ur mitt huvud. Jag red på honom i 6 mån och utbildade honom. Men innan jul, ramlade jag av, och knäckte båda armarna samtidigt. Jag fick självklart inte rida honom med gips. Han var nära att säljas, men nej det fick inte hända. Jag drömde att jag red en häst, otroligt lik Kasper. Hans mjuka steg i galoppen. Jag vaknar upp ur den fantastiska drömmen. Ögonen geggade, jag kunde inte torka av det för gipset. Genom dem dimmiga ögon såg jag en häst, smal eländig. och ja. det såg inte kul ut. Den försvann sedan. Jag fattade inget, somnade om. Då såg jag samma häst ståendes i en box, i drömmen. Det stod Kasper på namnskylten. Då vaknade jag hastigt upp, Kasper. Det ekade i mitt huvud. Jag trodde jag var den enda i hela världen som hade en lufthäst. Jag visste inte ens att det var en lufthäst. Jag började om, red honom, viftade med gipsen, galopperade runt. Hoppade över kuddar och filtar, lådorna var slängda sedan länge. Jag fick inte ens hoppa, jag kunde ju bryta gipset! Men jag brydde mej inte. Boxarna kom upp igen, av julklappar var dem byggda. Jag läste sedan i min häst, att någon länkade till en lufthäst hemsida. Vad var en lufthäst? Nej precis, jag visste absolut inte det. Men? Samma sak? Det var precis som med mina! Jag minns att jag hade en fux som hette Storm också, han var med nästan lika mkt som Kasper. Jag skapade då min hemsida, www.123minsida./luftbock.com. Men nu, är det 4 dagar tills den hemsidan försvinner så nu är jag åter tillbaka på denna hemsida!